Ligger i soffan med en vovve bakom ryggen och en vid magen. Ute smattrar regnet och jag känner inget sug till att göra något. Jag har blivit fruktansvärt lat och oengagerad i det mesta....

Ligger här och har just irriterat mig på att Tv-menyn för Telias tv har förändrats.... ja, sant....då har man inte mycket att göra om en sådan fjuttig förändring stör en.

 

Livet går vidare, varje dag är i stort sett lika...händer inte mycket. Upp ur sängen, kissa hundar, mata hundar, mata kaninbebisarna, frukost och så fastnar jag i soffan.....kissa hundar, laga mat och så fastna i soffan..... där mellan kör jag diskmaskin och tvättmaskin och fram på kvällen så utfodrar jag kaninerna och städar när det behövs.
Ärligt talat har kaninerna oftare rent och städat hos sig än vad vårt hem är.....

 

Veckorna går så fort, jag hinner inte med, känns som måndag-söndag hela tiden. Byter morfinplåster på torsdagar och det känns som jag gör det hela tiden!!

 

Funderar på hur framtiden skall bli, jobb, sjukskrivning eller sjukersättning.....vad är tanken? Tänker att jag kanske skall börja jobba lite i november, känns helt möjligt de dagar jag mår bättre. Men vaknar jag och kan inte röra fingrarna, stel i hela kroppen, tårna värker, knäna värker och höften känns av. Armbågarna känner jag till och från....ja då känns ju inte jobb så aktuellt.

 

Skulle så mycket.... skulle behöva träna till exempel. Jag är grymt svag, har tappat mycket muskler. Funderar på att be om en rehab-period med träning på USÖ. Men samtidigt vet jag verkligen inte om jag pallar.... åka dit varje dag i 5 veckor?!

Kanske skall börja med att kontakta sjukgymnasten och få tid till bassängträning. Men även det känns jobbigt.... jag vill ha måndagar med grupp, det tycker jag är kul. Men då får jag även egenträningen på torsdagarna. Då har jag två tider i veckan att passa.....och hur sjukt det än låter så känns det jobbigt! Vet ju hur det är när jag har haft kaninköpare inbokat på klockslag, läkarbesök och tandläkarbesök och andra tider att passa, blir helt jävla snurrig och glömmer hälften!
Det är skrämmande!!!!

 

Jag har nog varit hemma för länge!

 

Viktmässigt går det fortfarande neråt men sakta. Jag vill att det stannar!!!!

Väger nu 67,5kg vilket jag inte ens kan komma ihåg när jag gjorde sist. På mellanstadiet kanske? Har köpt massa nya kläder och hela tiden blir allt för stort.....

 

Ja nu tror jag fingrarna skall ramla av, gör så ont att skriva detta :(

 

Nä nu skall jag vila!

Tiden går så fort! Jag är hemma hela dagarna men ändå hinner jag inget. Hemskt!

 

Ja fortfarande sjukskriven alltså. Är inte bra i lederna, händerna värker, foten känns, höften och knä känner jag av också. Men värst är nog händerna och till och från min vänstra stortå! Sjukskriven till sista november då jag håller på med den nya medicinen. Haft operation och så.

Jag vet inte om denna Stelara spruta hjälper eller ej.....tycker det går så trögt!
Visst att några fingrar mår lite bättre efter kortisonsprutorna jag fick för en månad sedan, men i alla fall 3 fingrar är skapligt svullna och handlederna värker.

Å ja detta, att skriva är ingen hit! Det gör både ont och jag får jätteont av det. Men jag måste ju skriva någon rad ibland. Får trycka i mig lite mer Alvedon och lägga mig sedan och hoppas jag kan röra fingrarna i morgon.

 

 

Äpplen.....vi drunknar i äpplen!! Plockar 5-10 hinkar äpplen från marken varje dag. Haft hit okända människor att plocka äpplen. Min svåger kommer och hämtar 10 tal säckar i omgångar till att mata älg och rådjur med. Kan nästan säga att jag hatar äpplen!

 

 

Igår var jag till skogen med goa Anette. Plockade lite trattisar. Det är så skönt att komma ut i naturen, detta är också en grej jag gör fast kroppen skriker högt efter. Men man måste ju får leva även om man är sjuk. Detta är självavård!
Vovvarna var självklart med och sprang i skogen. Anette hade sin Semlan med också. Har ni sett vilka rara tröjor de har :) Brukar inte ha kläder, men det var kyligt och blött ute så de fick ha en t-shirt på sig. Skulle nog tagit med de stickade tröjorna att ta på dem efter. De skakade som asplöv efter någon timme i skogen.
Svampen står nu ute, jag hoppas den klarar sig till helgen när min mor kommer. Jag tänker inte offra mina händer på att rensa svamp. Gillar inte trattisar heller, det skall vara gulingar!

 

Vikten....jodå det går ner och ner och ner..... hallå, var är STOPPKNAPPEN?
Jag väger nu 68,4 kg!!

Jösses Amalia, jag kommer inte ens ihåg när jag vägde så lite?.... Mellanstadiet?

Men jag klagar inte, jag stormtrivs och ångrar definitivt inte att jag lade mig under kniven. Bästa jag gjort!
Så mycket lättare att röra mig även om jag har ont i lederna så med typ 44 kg till skulle det ju göra ännu ondare. Att handla kläder är ju en fröjd :) Så kul....å det blir dyrt!!
Köpte en rosa vinterjacka från Rönnich så nu vill jag ha lite kyla så jag får ha den på mig!