Fan om det är så!
Idag ringde ortopeden och talade om att är det så att proverna visar Borrelia så måste jag vara färdigbehandlad och klar innan jag får operera mig.
FAN!! Tänk om jag har skiten fast jag inte är direkt sjuk av det? Hoppas verkligen inte!! Tänk om hela skiten blir uppskjutet, tror jag får spader!!
Det är ju inte bara....jag har ju väntat sedan maj och egentligen flera år.... å så snubbla på målsnöret! Min vanliga jävla otur!
Fast nu skall jag ju inte måla fan på väggen, men jag nojjar ändå.
Så nu har jag skickat till vårdcentralen att jag vill ta blodprov nr 2 så fort jag bara får, de sa v.46 så då vill jag göra det på måndagen och att de analyserar det fort som skrutt så jag hinner äta en pencillinkur innan 4 december.
Detta är STRESS!!
För det är ju så att jag troligen skall sluta med Enbrelen nästa vecka inför operationen och då blir jag ju dålig hela jag. Å då vill man ju defenetivt inte behöva bli sämre i onödan.
Jag har ju jätteont i knät nu igen, kortisonet jag fick i september verkar inte alls nu. Jag vaknar varje natt med känslan att någon sticker en kniv i knät, kan ju vem som helst räkna ut att det inte är behagligt!
Har svårt att gå igen, haltar kraftigt vilket ger kramper i ryggen och svullen vänster fotled.
Så jag är inte så kaxig just nu :(
ONT!
Alvedon och soffa, kan nog amputera knähelvetet som det känns nu. Börjar längta till operation knäledsbyte! Trots att jag är livrädd egentligen....
Vill ha kortisonspruta i knät.....älskar kortison, det är min drog!
Vill ha kortisonspruta i knät.....älskar kortison, det är min drog!
Dagens klipp!
Idag har vi gjort ett riktigt klipp, köpt 4 stycken spegelskjutdörrar med skenor och ljusramp som är 240*360 cm för endast 400 kronor.
Kommer bli toppen i sovrummet (hade i och för sig inte tänkt en spegelvägg där..... men nu blev det så!
Här en bild tagen i spegelväggen när vi kom hem.....
Idag har vi varit hos mamma och ätit mat. Svågern, systerdotter med familj var där också å så kom kära bror en sväng också. Kul att se alla. Mina barn är dock fruktansvärt ohyfsade och tjatar om att åka hem. Sonen på snart 17 tycker det är fruktansvärt tråkigt, men det kan å andra sidan vara jäkligt bra med en datafri dag!
Har jäkligt ont i lederna nu, känner av handlederna också, suck! Inte kul för nu kan jag knappt gå med mitt jäkla knä igen, all verkan av kortison är väck. Men det är ju bra, skall ju snart operera mig, känns ju bättre när man verkligen har ont.
Torsdag....stick i magen dag.....
Idag är det Enbreldag, så nu har jag stuckit mig i magen. Trots så många år så är jag en riktig fegis när jag skall sticka mig i magen. Jag kan inte "kasta" in sprutan som man skall göra utan trycker in den och det gör ju fasiken ont.
Som undersköterska borde jag vara duktig på detta och är det på andra men inte på mig själv!
Mitt knä har rasat igen, dvs att kortisonet jag fick för ett tag sedan har slutat verka. Nyper och hugger varje steg jag tar och knät har svullnat upp. Så nu kan jag gärna ta den där operationen och nya knät.
Varit på sjukhuset och tränat bassäng idag, riktigt skönt.
Te och saffranslängd...
Idag har jag varit hos en kompis och klippt klorna på kaninen de har, min Svullo som bott där i några år. Mutad kan man säga att jag är........"du får te och fika".....ja tack!
Så idag har jag ätit höstens första saffransbröd, en längd från Sveas Café. Riktigt god!
Kollegan har dragit till Afrika och hennes vikarie fungerar bra, kopplar snabbt och jobbar redan själv - imponerande! I alla fall om man skall jämföra med de vi tagit in på barnsidan. Så det blir nog bra.
Funderar på att ringa vårdcentralen, känner att jag vill veta om jag har borrelia eller så? Fast jag kanske borde vara sjukare då? Men jag har ont i kroppen, är inte alls överens med lederna/musklerna nu.... vädret? skov i sjukdommen? eller borrelia?
Känns ju lite vanskligt att vänta, tänk OM det är jävla fästingsjuka och den pajjar framtida operationen av knät?
Kanske skall kolla upp det igen.
Nä nu är jag så trött och frusen, skall ta en varm dusch och krypa till kojs!
Knäplastik....
Det närmar sig och jag blir egentligen livrädd!!
Tänk att man kan ha sådana dubbla känslor! Vill ju gärna bli av med mitt onda knä, men samtidigt har det ju varit något lite bättre nu...kortisonet har tagit bättre när de samtidigt tappat vätska ur knät. Samtidigt vet jag ju att det är ju inte så här man skall ha det......skall inte nöja mig med skapligt.
Säger ibland att jag kommer få identitetsproblem när jag opererar knät.....det är ju jag och mitt onda knä och har varit så i 8 år. Tror fasiken det stämmer.....jag gömmer mig nog bakom mitt onda knä.....eller?
Hur som idag kom papper på knäplastik och förberedande genom att träffa narkosläkaren, ta blodprover samt göra EKG. Skall in till USÖ den 13 november kl. 08:00.
Massor av frågor att besvara, hur ont har du haft de senaste 4 veckorna? Kan du göra si och göra så? Svårigheter med att gå ur och i bilen? trappor? resa dig?
Jag har ju mitt sätt att göra saker och ting som fungerar för mig och då inte gör ont.... hur tänker de då? Trappor, jag kan gå i trappor, men jag går som en 2-åring ett steg i taget..... vad gäller då? Skall man tänka på hur normala människor gör? Resa mig från en stol....ja det går bra, lägger all tyngd på vänsterbenet samt tar i med armarna? Gäller det eller skall jag tänka som vanliga människor gör?
Hatar dessa frågor....
Känns lite som jaha, skall jag tänka nu med kortison i knät eller hur det är när jag inte är behandlad? Svårt tycker jag för det är ju en så otroligt stor skillnad på med och utan kortison....
Inför operationen är också rädd för att sluta med Enbrel och Orudis Retard....jag får ju så ont! Usch och fy! Dessutom är jag redan nedsatt verkar det som då jag har ont i kroppen, fotleden har svullnat upp och det gör ont på baksidan om knät och ibland även i mitt "friska" knä. Känner av armbågarna lite också.....så jag kanske dessutom är på väg in i ett skov....eller att Enbrel tappat effekt.
Kan ju faktiskt vara att Enbrel inte fungerar så bra längre, är ju 3 år och det var ju efter 3 år som Humira slutade fungera och även det i oktober. Fast jag tolkade det som att svininfluensa sprutan var anledningen.
Vi får väl se!
Mitt röda märke på armen
Nu har jag haft mitt märke i minst 25 dagar. Jag upptäckte det den 1 oktober men kan funnits tidigare. Tog en fästing där den 1 september.
Var iväg till vårdcentralen för ett tag sedan och tog blodprov, men fick väl mer eller mindre tjata mig till det. Skall dit v. 46 och ta ett till och får väl först efter det svar på hurvida det är borrelia eller ej.
Kan ju inte helt utesluta det och funderar på om min onda kropp är min psoriasis artrit eller om det är borrelia? Hur skall jag veta?
Så här ser det ut nu.... och för 10 dagar sedan...
Var iväg till vårdcentralen för ett tag sedan och tog blodprov, men fick väl mer eller mindre tjata mig till det. Skall dit v. 46 och ta ett till och får väl först efter det svar på hurvida det är borrelia eller ej.
Kan ju inte helt utesluta det och funderar på om min onda kropp är min psoriasis artrit eller om det är borrelia? Hur skall jag veta?
Så här ser det ut nu.... och för 10 dagar sedan...
Hemma från jobbet idag....
Blev att stanna hemma från jobbet idag. Tro det eller ej, jag lyssnade på min kropp som skrek neeeej...ooonnnt....tröööött!
Lade mig vid ca 22.30 igår och kunde inte somna ordentligt. Brukar bara klappa ihop och somna på två röda då jag alltid är så trött. Var trött men det gick inte, ilade i benen och värkte i fotleden, knä och armbåge trots att jag ätit alvedon som vanligt till natten.
Klockan 00.17 var jag upp på toa och lade mig sedan igen, kanske somnade till vid 1-tiden och sov så där lätt, när man känner att man vänder på sig osv.....för att sedan vakna kl. 05,00! SUCK!! Hade ställt klockan på 06.15 för jag tänkte jag behövde sova lite.
Kände mig inte bra och knappt sovit så jag gick upp på toa igen, tog nya alvedon och sms:ade min jobbarkompis att jag inte kommer idag eller i morgon. Att jag måste lyssna på kroppen och kurera mig tills nästa vecka när hon far på semester 3 veckor och jag MÅSTE vara på plats.
Så idag har jag legat i soffan, knaprat alvedon och halvsovande kollat på tv och facebook. Var en sväng till Lidl med maken innan han for till jobbet och blev helt slut av det. Köpte ett nytt fotbandage till min "fotboja" (dvs svullna fotled).
Onsdag, snart helg....
Tack och lov att snart har onsdagen gått. Är så trött, orkar knappt vakna på morgonen så jag längtar desperat efter helgen. MEN jag lovar, inte fan kommer jag kunna sova på lördag morgon! Kommer alldeles säkert vakna typ 6.30 och har då sovit typ 45 min längre och är superpigg....just då. Suck!
Dagen har varit bra, jobbat och varit och ätit lunch med en fd. arbetskamrat och det är alltid roligt. Jobbigt dock att gå fram och tillbaka.....helt töntigt men som sagt det är långt för mig trots att det är en baggis för andra. Å hemma så kom min ex svåger och hämtade äpplen, så då fick det bli att kratta och lägga äpplen i säck, blev väl en 8 säckar och 3 kassar..... å inte är det slut än!!!
Så nu ligger jag i soffan och har ont i båda knäna och lite här och där.
Innan jag for hem idag så tittade jag in hos min kompis och kollade på kaninungarna. En av hennes ungar är ju så otroligt söt! En liten Smilla och hon gjorde så gulliga glädjeskutt i sin bur. Supermysigt.
Vårdcentralen och Reumatologen
Satt i godan ro och arbetade när jag hör min kollega säga att då går jag på lunch nu halv tolv.
"Shit, halv tolv!!??" å så for jag ut från kontoret, knappade desperat på hissen och kom änligen iväg. Jag hade nämligen tid på Vårdcentralen 11.30 för att kolla min röda fläck på armen.
Jag hann!!
Först var de lite så att nja, nä inte borrelia för det skall vara minst 5 cm i diameter. Jaha sa jag och man kan inte vara annorlunda och ha ett 2*7 cm märke? Så sa jag att bara jag inte blir dösjuk så!
Då blev sköterskan lite nojjig tror jag och hämtade en läkare. Så sa jag att jag tar Enbrel och har reumatiskt, väntar på operation och jag har absolut inte tid att bli dösjuk för att jag kanske inte har borrelia som sedan visar sig att bli det. Å att jag inte vill ha pencillin om det verkligen inte är borrelia i och med sprutorna.
Hur som så sa han då att jag kan ju reagera annorlunda så då valde han att ta blodprov som skall frysas? och så skall jag ta blodprov v.46 också och så skall de jämföra proverna. Visar det något då så får jag pencillin annars inte.
Jag är nöjd, för det innebär ungefär när jag ändå måste sluta med Enbrelen inför operation. Vill inte riskera att bli dösjuk i lederna nu, min kollega åker ju snart till Afrika och då måste jag ju vara fit for fight och jobba.
På eftermiddagen ringde Dr A från reumatologen och jag hade skrivit om förlängning av mitt "handikapp" tillstånd. Han förstod inte vad jag menade och jag sa då för parkering...... Han började garva och sa ja men jaha, det är en annan sida. Funderade på varför jag skall ge dig tillåtelse för att vara handikappad?! Fick inte ihop det där.
Haha, vore ju bra... hej doktorn, kan jag få vara lite handikappad? Nä, det är jag ju vilket som till viss del och vissa dagar. Jag är ju inte alltid dålig. Det varierar ju.
Idag har jag haft satans ont i ryggen, mellanryggen så att jag inte kunde ta ordentliga andetag i förmiddags. Inte bra. Frågade Dr A om detta och enda svaret jag får är att det är en del av min sjukdom. Allt är alltid en del av min sjukdom..... kan säga att då tycker jag att jag skall få en diagnos på det också och inte bara säga att allt är Psoriasis Artrit. För hur knäppt är det inte, jag har ju knappt någon psoriasis!!
Visst utan mediciner har jag ju i hårbotten och på armbågarna. Med medicin Enbrel...knappt inget, lite torr bara. Så det är ju bra i och för sig....
Nä skall sluta svamla!
Narkosläkaren ringde....
Haha, narkosläkaren ringer och frågar om jag kan medverka för att utbilda vad jag förstår narkosläkare. Tydligen vill man filma när man sätter bedövningen. Förstod inte riktigt hur, men tydligen filmas bara det området där man sticker eller vad man gör....och så skickas filen till rummet där utbildning pågår.
Förtydligade dock att jag tänker inte bara ha ryggbedövning eller hur de har, utan att jag skall sova!! Aldrig att jag är vaken när de kapar mitt knä....
Sa okej och då med andra ord skall jag opereras den 4 december.... sa att jag väntade på tid och inte hört något och då fick jag till svar att han fått listor från ortopeden och det var därför han ringde. Kan ju tycka att man skall bli kallad först....
Än känns det länge till dess..... men hua, när jag tänker på vad de skall göra blir jag skiträdd! Värsta är ju att tiden går så fort!!
Är ju så att så länge kortison funkar så är det ju okej, är ju när det går ur som man inte vill ha det gamla knät längre....
Stressmaraton.....
Usch säger jag idag har det varit stressigt. Känns som axlarna sitter i öronhöjd och hjärtat har klappat. Kan ärligt säga att visst har det varit stressigt, men det som stressar upp mig är när min kollega tycker det är jobbigt och stressigt. Hon höjer då pulsen på mig också och det är ju inte så bra.
Men helt klart har det varit fullt upp på jobbet idag och telefonen har ringt i ett.
Dessutom har veckan haft en hel del möten, datakrus i måndags och slutade då 16.30, Apt möte igår och slutade 14.30 och idag jobbade jag inte över, men hade möte på förmiddagen och direkt efter jobbet är det bassängträning. Å så handla på vägen hem så jag är inte hemma förrän 17-tiden.
Jag jobbar 75% och enligt läkarna för mitt knä.....för mig är det för att jag är trött! Så då blir långa dagar jobbiga.
Låter jätteknasigt, men det blir jobbigt, jag orkar inte! Å det är frustrerande att inte orka som förr! Idag är jag klappslut känns det som och skulle helst vilja grina. Ska det vara så? skall man behöva känna denna enorma trötthet? Som inte tas på allvar.
Känns som jag tvingar mig att göra allt jag måste göra. Är ungefär som att bara ut med hunden, bara laga maten, bara handla innan jag lagar maten och sedan bara mata kaninerna och sen kanske jag kan sätta mig i soffan......å så gnager det att fan, jag skulle tagit tvätten, behöver dammsuga och damma och....och .... och...
Jag gör ju dock inte alla ock för jag orkar inte, men det stör mig! Å detta i sig tar energi antar jag.
Skogen....
Shit vad trött jag är!! Sov pissdåligt natten som var, hostade....eller vad vet jag, kanske snarkade och höll på att svälja tungan och därför vaknade i hostattacker?? Hur som har det gjort mig så otroligt trött nu!
Har hållt på och "halat" lite på sänggåendet....nu är hon ju i alla fall 21 snart......
Efter jobbet var jag med goa Anette till skogen och kollade efter trattisar. Gick bra, fanns mycket i dikeskanterna så jag behövde inte in i skogen och gå en massa. Gick in på ett ställe där jag vet att det är mest mossa och "städat" dvs lätt att gå och mjukt. Blir inte dessa stötar i knät som det blir på asfalt.
Karma var med i skogen och hon älskar att rusa runt. Å vad hon springer, hela tiden och ut i höga riset och tillbaka. Så duktig.
Fick sätta mig vid vägkanten på en sten och vila ett tag. Var så fint i skogen, energigivande fast ändå är jag trött så jag knappt kan hålla ögonen uppe.
Blir nu att knapra alvedon, för självklart får jag lida för dagens aktivitet, men det är det helt klart värt!
Du är överviktig, du bör minska på kalorierna...
Haha, som om jag inte vet det!
Som om jag vill vara tjock och ha ledvärk...jo men visst det är mitt mål här i livet. SUCK!
Var hos en annan läkare på Reumatologen idag och fick mig en kortisonspruta i knät. När han hörde att jag stod i kö för knäplastik så fick jag en föreläsning om att jag måste gå ner i vikt och bla bla bla....
Sa att det är inte så lätt att gå ner i vikt när man inte kan röra på sig. Men då tyckte farbror doktorn att jag skulle äta mindre.....minska på kalori intaget.
Kan ärligt säga att jag äter inte för mycket mat, snarare för lite och för sällan. VISST jag äter lite mer godis/fika än en vanlig Svensson, det kan jag erkänna och jag borde sluta med det.
Problemet är att det blivit en vana och ett sätt att orka med dagen. Jag är ju alltid trött och en chokladbit kickar igång blodsockret och jag känner mig piggare.... visst jag blir trött sedan igen men jag hinner i alla fall få något gjort efter arbetsdagen slut.
Dessutom så är det många år sedan jag kunde ringa en kompis och säga, skall vit ta en långpromenad? Nä, vad gör man med sina kompisar när man inte fixar att gå runt på stan, ta långprommenader osv....jo man FIKAR.
Talade om för farbror doktorn att bästa bantningskuren jag haft är att sluta banta, för sedan dess har jag inte ökat lika mycket som jag gjorde innan. Banta....orka 1-3 månader och poff så gick jag upp och en 5 kg på köpet, gång efter gång.
Han tyckte inte att det var en långsiktig plan och frågade om jag inte prövat Viktväktarna?
Jo du, 3-4 gånger....syns inte det? Dessutom, de gånger jag varit med i viktväktarna måste man ju äta hela tiden....
Nä lite trött blir man!
Var faktiskt hos en dietist för några år sedan.... å ända hjälpen jag fick där var väl typ att du vet ju vad du skall äta och inte äta..... ja och det är sant. Jag vet att man skall trycka i sig massa grönsaker, inte äta kolhydrater och gör man det skall det vara fiber och mörkt.
Då kan jag lika gärna lägga mig ner och dö, för vad har jag för glädje av att sitta och trycka i mig sådant som jag verkligen inte tycker om! Å de gånger jag gjort det så orkar jag ju bara ett tag och faller sedan tillbaka. Nä banta är inget för mig.
Vad är det som säger att min kommande knäprotes skall hålla sämre än smala sportiga människor som kommer ut och springa, hoppa och slita på den betydligt mer än jag. Jag är bara överlycklig om jag kan gå en ordentlig prommenad med lite fart.
Jaja, nu har jag legat i soffan och ärligt talat intagit en del kalorier som jag inte borde intagit.... lite vin på fredagkvällen måste man väl få ta någon gång.
Knät känns i alla fall bättre :)
Akuttid...
Skönt, en akuttid till Reumatologen i morgon. Kör visserligen ihop sig på jobbet men det passar annars bra att vila i helgen.
Hmm eller inte, skall ju till Västerås på lördag och kolla innebandy. Får se om jag kan följa med.
Ortopeden har jag också talat med och operation av knät sker innan jul och jag står uppskriven på att jag kan ta en återbudstid om det är så. Tydligen två kirurger som skall operera mig, är det standard eller varför?
Finns hopp i alla fall....
Hmm eller inte, skall ju till Västerås på lördag och kolla innebandy. Får se om jag kan följa med.
Ortopeden har jag också talat med och operation av knät sker innan jul och jag står uppskriven på att jag kan ta en återbudstid om det är så. Tydligen två kirurger som skall operera mig, är det standard eller varför?
Finns hopp i alla fall....
Läkaren ringde...
Dr Avat ringde och det gick som alltid på högsta fart, jösses jag blir så stressad!
Trots att jag skrev en lapp om vad jag skulle säga så fick jag inte med allt.... Men men.... sjukskriven fortsatt 25% året ut och så en tid för kortisonspruta i knät, så jag får ju vara nöjd. Visserligen kan jag få vilken läkare som helst, men skit samma bara jag slipper ha så ont, vill ju kunna gå!!!
Förlänga handikapp tillståndet måste jag göra också. Å jag kan säga att i somras har jag inte haft så stort behov och då parkerar jag ju på vanlig plats men nu...ojoj, vill helst inte gå alls så nu är det livsviktigt för min självständighet!
Jaha, dags igen!
Hmm är ju lite dåligt av mig att bara blogga när det är träligt!
Men så är det, är då man har tid att sitta och gnälla och jag inte vill belasta min omgivning och tjata hål i öronen på dem så får jag skriva ett par rader! Ett och annat gnäll får de nog trots allt höra, är oundvikligt.
Knät har pajjat igen! Surt!
MEN, jag har haft en helt underbar sommar, ja faktiskt nästan 3 månader som jag kunnat gå. Har kunnat gå promenader med hundarna, varit på Kolmorden, semestrat och jag har till och med varit i skogen och plockat svamp!!
Det har varit så härligt! Är så synd att det är slut nu.....
Nu har knät svullnat upp igen, är stum långt ner i vaden. Hela benet blir svullet och jag känner tydligare av att benet är kortare än det andra. Jag kan inte böja och inte sträcka på benet.
Varje steg gör ont, det nyper på baksidans utsida av knät när jag sätter ner foten och så hugger det på framsidan av knät när jag lyfter foten och även när jag sätter ner. Är lite olika, asfalt och stengolv är värst att gå på.
Vissa gånger känns det som om någon sätter kniven i mig, ganska oskönt om jag får säga så. Jag är bäst på förmiddagen, ju längre dagen går ju sämre går jag.
Sover pissdåligt igen.
Så nu överväger jag att påminna ortopeden om att det finns något som heter vårdgaranti. Men samtidigt är jag ganska skraj och vill egentligen inte alls byta knäled......usch, snacka om dilema!
Vill inte ha det som jag har det nu och vill inte egentligen inte operera.... är rädd för det, för smärtan!
Jaja, i morgon ringer Reumatologen, får se vad han har att erbjuda....om jag kan tjata till mig en kortisonspruta igen.... fick en i slutet av april, mitten av juni och nu vill jag ha en igen.
I löööve kortison!
Nä slut på gnället!
Midsommar 2012
Jaha, då har vi klarat av årets midsommarafton. Jösses vad fort det går, en vecka redan borta på semestern :(
Vi firade midsommar här hemma med lite grillat och gott att dricka, givetvis i måttlig mängd.
Barnen.....som alla börjar bli stora, kompisens minsta är 8 år, tänker ibland att jag skulle också haft en 8 åring. Jag och Lova planerade nämligen barn ihop eller att vi skulle ha dem ungefär samtidigt och vara mammalediga ihop. Vi umgås ju en del och de tillhör våra bästa vänner.
Det var då jag blev sjuk i psoriasisartrit. Glömmer inte när Dr Avat sa att jag var tvungen att skjuta upp det ett år för att äta dessa mediciner.... har gått 8 år nu. Men jag är idag glad över att jag aldrig hann bli gravid för jag hade verkligen inte klarat av det så sjuk som jag var -04 til - 06. Vet att när Molly kom så kunde jag knappt hålla henne en minut och hon var lätt som en fjäder egentligen, vägde under 3 kg.
Jag är verkligen nöjd som det är med mina 2 underbara stora barn :)
Här är en bild från Midsommar med Cal (som inte vill vara med på bild) Molly och min dotter Emelie.
Idag har jag fått....
Kortison i knät idag igen. Skönt, sommarsemestern kanske är räddad!!
Fick en tid 11.15 efter att kontaktat Reumatologen via vårdkontakter. Så använder ni inte det gott folk så har ni missat något. Fungerar klockrent när det gäller kontakt till USÖ i alla fall. Både Reumatologen och Ortopeden är duktiga på det.
Meddelade att jag hade ondare igen och att jag gärna ville ha en spruta för att rädda semestern. Är ju fruktansvärt att ha semesterledigt och varje steg skall vara en plåga. Nä det accepterar jag inte....då skall man vara sjukskriven och inte ha semester.
Men nu har jag ju fått min spruta och även fått knä tappat på 30ml.
Försökt tagit det lungt idag, men sonen har haft skolavslutning från 9:an så det har blivit en hel del rörelse, men det mesta innan sprutan.
Läkaren sa som så i och med att jag fick förra sprutan 27 april, ganska tätt alltså. Att är knät varmt och svullet så skulle jag få spruta......å då tänkte jag, YES!! För självklart är det både svullet och varmt, annars hade jag ju inte bett om en spruta.
Tack snälla doktorn!!!
Tvekan till knäplastik är som bortblåst....
Tänk vad man lever i här och nu och glömmer lätt. Men tur är väl det så man får ha lite goda stunder :)
Hur som fick jag ju kortison i knä och fot i början av maj och det tog bra, så bra att jag började tvivla att jag kanske inte skulle göra något så stort som knäplastik.
Men nu, sedan en vecka är livet pest igen. Jag tror jag skulle klarat mig ett tag till om jag inte fastnat med foten och drog knät åt sidan. Har så satans ont igen och det värker och moler mest hela tiden. Att gå är pest och pina igen. Att jag kunde glömma det??
Ja som det är nu är jag orolig över semestern, jag vill verkligen inte ha så här ont när jag skall vara ledig och ut med husvagnen. Vi skall till västkusten, jag vill kunna gå på stranden och njuta av havet. Gå på klipporna och se solen gå ner osv. Göra sådant som andra tar för självklart.
Skall se om jag kan få mig en spruta till i slutet av juni så jag håller ihop under mina semesterveckor.
Den här helgen har jag verkligen gått på alvedon var 4:e timme typ.... stackars levern!!!
Nu blir det soffmys och film, orkar inget annat idag.
Sedan 4 dagars jobb och sedan 4,5 veckors efterlängtad och välbehövlig semester!
