Två sprutor i rumpan....
Härligt, idag har jag varit på reumatologen och fått mig två kortisoninjektioner i skinkorna så nu hoppas jag verkligen att det tonar av lite.
Åkte ju på halsfluss i november och fick äta pencillin och då får jag inte ta mina Enbrelsprutor för det reumatiska och två missade sprutor har satt ner lederna helt. Inflammationer blossade upp och vill inte gå tillbaka fast jag börjat med Enbrelen igen.
Var hos läkaren i början av december och fick inga sprutor i knä eller fotled då utan skulle avvakta. I måndags så kände jag att nä det går inte, hade börjat få ont i vänster axel och höger armbåge också.
Men en planerad resa till Karlstad och innebandy SM på programmet så kände jag att jag behöver få bukt på detta, lite lindring i alla fall.
Ringde den 2 januari och fick telefontid den 4:e och vi åker den 5:e och jag kände att nä, måste in tidigare. Så jag använde mig av Vårdkontakter och skickade iväg ett meddelande om att jag önskade två sprutor i rumpan för att dämpa inflammationerna som börjar blossa upp.
Idag den 3:e hade jag svar och fick komma på eftermiddagen. Tycker det är så bra, jag har god kontakt med Reumatologen, men å andra sidan är man ju lite välkänd så där efter 7 år där. Tycker sköterskorna är underbara och hjälpsamma :)
Läkaren är helt okej också, haha, idag tackade han igen för att jag hjälpte honom finna rutan för att bocka i att läkemedel ej får bytas ut. Kul att man kan hjälpa den som hjälper mig!
Efter besöket på USÖ så skickade jag iväg ett SMS och bjöd in mig själv på Kaffe hos Karin och jag var självklart välkommen.
Måste säga att jag trivs väldigt bra på Karins kökssoffa i hennes kök, Karin är bra, gillar henne. Våra söner spelar i samma innebandylag och sedan har hon även börjat jobba på samma förvaltning och därav känner vi nu varandra.
Är hemma själv och känner att jag börjar bli hungrig, åt en kaka hos Karin men annars har jag inte ätit sedan 12 och klockan är nu 18. Dags att ta sig något men är ju inte direkt motiverad till matlagning eftersom dottern sover borta och man och son är i Skövde på innebandycup.
Får mata kaninerna och sedan ta te och macka framför tv:n.
Så nu får vi hoppas att kortisonet kickar in ganska snart, vore skönt att kunna komma ur sängen lite lättare på morgonen. Inte lätt när man skall stödja på vänster arm och axeln känns som den är ur led och någon kör en kniv i den när man försöker ta sig ur bädden och stänga av väckarklockan.
Sedan å andra sidan är ju det inte så muntert att ställa sig upp och få med sig fötter och knä på morgonkvisten, skapligt stel och ond. Men det går, jag hasar mig ut till badrummet och sedan rullar dagen på.
Det kan ju bara bli bättre nu :) Man måste vara poisitiv även om vissa dagar är svårare än andra.
Ha det gott!!!
//Mia
Kommentarer
Trackback
