Bara en vecka kvar...
Så otroligt sorgligt, bara en vecka kvar av Rehab. Shit, jag skulle verkligen kunna ha det som "arbete" mår så bra när jag är där och när jag har tiden och orken att träna samt har fler lediga dagar i veckan.
Men en vecka kvar, sedan tillbaka på kontoret och jobba, förhoppningsvis 75%. Jag skall till läkaren på tisdag så får jag se om jag får förlängd sjukskrivning.
Kan inte begripa egentligen varför jag alltid skall ha inflammation någonstans i kroppen! Fick ju kortison i tisdags så prover som jag skall ta i morgon lär ju inte vara helt tillförlitliga egentligen. Visst har det hjälpt lite på det onda, men jag besväras fortfarande av min fotled. Har varit på hundpromenad och fixat i kaningården så nu strålar det ut i stortån och är ont.
Armbågarna är bättre men inte helt bra. Ligger under ytan och gror, den jäkla inflammationen. Får se hur det blir när jag skall sitta vid dator 7-14 typ hela dagarna.
Äsch, det blir bra!!
Idag satt jag på pallen ute hos kanierna och tittade på Wiola när hon åt. Kände sådan lycka och förväntan över hennes kommand ungar. Man kan undra hur och varför jag skall ha kaniner. Men det är själavård. Jösses vilken skön känsla det är att sitta ute hos kaninerna och känna lycka. Det är en av de bästa mediciner jag har!
Kommentarer
Trackback
